Så här såg Lyckeby"ut i produktionskatalogen över standardbåtar från
Ljunggrens Verkstad i Kristianstad 1890 Bygg nr. 903 Reg nr. 8284
Över 100 ångbåtar tillverkades 1875 - 1914.
Ångmaskinen compound-högtryck var på 50 hkr. passagerare 90 st.
Fart 8 knop kolåtgång 50 kg/tim. Pris 14960 kr. Användes som
Bogserbåt på varvet innan levererans till C J Börgessons Ångslupbolag
i Karlskrona 1890. Blev senare omdöpt till "Edda". Kom 1917 till
Norrköping. I slutet av första världskriget började en ny epok inom
närtrafiken. Turerna till Lindö och mellanliggande platser övertogs
1918 av Östersjövarvet, omdöptes till "Östersjövarvet"
Den hade tidigare gått i Landskrona som "Lyckeby" och som "Edda".
1919 gick detta varvsföretag i konkurs, såldes till Essinge Ångtvätt
i Stockholm och omdöptes till "Essinge Ångtvätt 1". Omdöptes till
"Tasse"och gick i från 1931 i trafik vid Linköping. Hette ett tag
"Nybrobaden" men sedan åter "Tasse" 1948 inköptes denna ångslup till
Norrköping för att gå i trafik med namnet "Bråviken". Turer till
Granudden på Grymön. 12 sept. 1948 inköptes den av järnarbetaren
Erik A Gehlin och skeppare Elof Valentin Ahlström i Norrköping,
1949 var Erik ensam ägare. 1954 var "Bråviken" i dåligt skick och
såldes till Vidfamnes Norrköpingskontor för nedskrotning, vilket dock
inte genomfördes. Ombyggdes av dykaren R G Annander 1955 till dyk och
bogserbåt, motoriserades med Albin G-61 diesel 120 hkr. Ommättes,
dräktighet i registerton, brutto 32, netto 20.
Kom på 1960-talet till Ängholmen på Tjörn som arbetsbåt och isbrytare åt
N-P Lund Byggfirma. Efter bygget av fiskmjölsfabriken såldes den till Ove
Kristensson, Ringö Marin. Båten var dock för motorsvag till att dra
mudderverk och 2 pråmar. Jag köpte Bråviken för 12000 kr av Ove.
"Döpte" om till Neptun. Jag använde den till dyk, transport och nöjesbåt.
Neptun utrustades med radar, Decca 212, slitsantenn från 202a.
Radarn köptes av konkurrenten Kelvin Hughes för 200 kr. Omformaren
(generator 220 volt 1000 Hz) drevs av en Henkel 4-takts skotermotor,
där jag vände på växellådan för att öka utgående varvet. Neptun såldes
till Johanesson på Asperö, 20 sept. 1971 för 17000 kr, som arbetsbåt
för bryggbyggen. Nästa ägare blev grävmaskinist "Janne" (han gick på
grund så många gånger att Vinga lotsarne till slut vägrade att dra loss
honom), han lämnade radarn i utbyte mot reparation till Sigvard Carlsson
på Knippla varv, (radarn hamnade sedemera på en fiskebåt som gick till Finland),
efter, ytterligare en grundstötning, sjönk båten vid Hjuvik, bärgades och dockades på
Ghothenius varv. Skrovet reparerades, "Janne" orkade inte lösa ut båten
utan den såldes till min vän Olle Larsson som satte in en Volvo/Penta motor
och renoverade inredningen. Enl. uppgift sålde Olle till Stockholms-
trakten, hamnade senare i Västerås.
Bråviken ligger numera (2008) i Borgåsund, intill Strömsholm.

TASSE:
Kopia på brev från Joakim som "hittade" Lyckeby - Bråviken på "nätet"

Hej Lasse.
Min farfar Georg Johansson och hans båda bröder drev Hjulsbrovarvet,
strax söder om Linköping, vid Kinda kanal, under åren 1931-1948.
Det var ett reparationsvarv för kanalfartygen. Bröderna Johansson var
uppfödda på Kinda kanal då deras far ”gick till sjöss” på anal som
tonåring 1895 och blev anal trogen så länge han kunde vara med.
Fadern arbetade som befälhavare på olika bogserare på anal men
blev delägare i en båt först 1927, nämligen bogserbåten Balder.
Sönerna var med på pråmsläpet. 1934 inköptes bogserbåten Bore från
Norrköping och Balder skrotades 1936. Bröderna startade ett rederi
1936 med bogserbåten Bore och tre lastpråmar. De bedrev fraktresor
från Horn och Hycklinge, längst söderut på Kinda kanal, till Stockholm,
Mälardalen och Västervik. Det var de som drog den sista frakten på
Kinda kanal hösten 1948. Tasse drog också pråmar fram till sommaren
debt året. Alla som vuxit upp längs Kinda kanal och har upplevt kanal-
trafiken före 1948 brukar just minnas en båt framför alla, nämligen
Tasse, antagligen för att den var ett vackert fartyg.
Jag har sedan tio år forskat fram debt mesta jag kunnat om Kinda kanals
fartyg, intresset väcktes av min släkts bravader på anal. Jag brukar
vara ute och föreläsa om kanalfarten och är väl utan att skryta den som
vet mest om Kinda kanals alla fartyg. Att Tasses skrov finns kvar blev
en glad överraskning, vad jag visste så fanns bara ett fartyg av alla som
gått på Kinda kanal bevarat, nu vet jag att debt finns två.

Texten här nedan är de uppgifter som jag tidigare haft om Tasse. Som
du kommer att märka får jag revidera en del och lägga till nya uppgifter,
roligt. Spännande för dig är väl texten om åren i Linköping.

BOGSER- och PASSAGERAR-ÅNGFARTYGET TASSE 8284
Fartyget byggdes med stålskrov som ett litet vitmålat passagerarfartyg på
Ljunggrens Mekaniska i Kristianstad år 1890 till namnet LYCKEBY.
Fartygets compoundångmaskin utvecklade 50 hkr.
Huvuddim.: Längd: 15,45 m Bredd:3.70 m

Fartyget levererades till Börgessons ångslupsbolag i Karlskrona och gick
som LYCKEBY innan hon senare blev omdöpt till EDDA. År 1917 kom
fartyget till Norrköping och blev omdöpt till debt längre namnet
ÖSTERSJÖVARVET I. Ägare var AB Östersjövarfvet som bedrev
passagerartrafik från Norrköping till Lindö med mellanliggande platser,
men använde henne även som bogserare. År 1919 gick emellertid varvet
i konkurs och fartyget såldes till Essinge Ångtvätt Stockholm som
omdöpte henne till ESSINGE ÅNGTVÄTT I. År 1931 såldes hon igen
och då till David Johansson, Linköping. Den 31 augusti 1932 nämns hon
första gången i Linköping under namnet NYBROBADEN. Hon gick då
i passagerartrafik. Befälhavare var F. W. Redelius. 1933 var Axel Ekroth
befälhavare. 1934 fick hon namnet
TASSE och Hjalmar Karlsson tog över som befälhavare. Eftersom
fartyget hade en stark ångmaskin använde ägaren Johansson henne som
pråmdragare, bl.a. drogs timmer och ved till Stockholm. Hon drog
pråmarna KINDA 1 och KINDA2. Från 1940 när KINDA 1 upphöggs
så drogs KINDA 2 och OLLE. På helgerna gjordes passagerarturer på
sjön Roxen, ett uppskattat nöje av många. Turen tog omkring fyra tim.
och kostade för vuxen 1 krona och barn 50 öre.
Två gånger låg fartyget på land vid Hjulsbrovarvet, vintern 1935-36 och
vintern 1936-37. Befälhavare var Carl Sigurd Andersson 1939,
Gustaf Karlsson 1940-47 och David Johansson 1947.
Enligt Sveriges sjöfartslistor var följande personer ägare av TASSE.
1939 Tore Gottfrid Gustafsson.
1941-48 Nils David Gabriel Johansson.
På pråmen OLLE som TASSE drog var pråmskeppare Evald Öberg och
hans son Kurt Öberg med. Kurt mindes bland annat att de körde maka-
dam till kraftstationsbygget i Horn. De hade även hunden Klary som
blev sjösjuk när hon åkte med. Den 12 september 1948 köptes fartyget
av Elof Valentin Ahlström och Erik Axel Gehlin i Norrköping.
Samma månad omnämns TASSE för sista gången i Linköpings hamn-
dagböcker, då debt står att Elof Ahlström gick med fartyget från Lin-
köping ut mot Roxen med pråmen OLLE.
Året därpå var Gehlin ensam ägare. Han döpte om fartyget till
BRÅVIKEN och annonserade 1950 om att hon gick turer till Granudden
på Grymön. 1951 års turer är oklart men 1952 annonserades återigen
turer till Grymöns bryggor. Fartyget var i dåligt skick och såldes 1954
till Vidfamnes Norrköpingskontor AB för nedskrotning. Detta skedde
dock inte utan hon fick en brad nya ägare och ombyggdes till dykarbåt
samt motoriserades. På 1960-talet kom hon till Göteborg och blev lust-
fartyg, vilket också är debt sista kända. Hoppas att mina uppgifter är
något intressanta för dig.


Mvh Joakim Johansson Linköping



Källor:
Klubb Maritim / Tidningen Länspumpen 2003:2
"Alla Våra Ångslupar" av CG Olsson & G Ekströmsson,
Sveriges Skeppslista
"Föreningen Gamla Christiandstad" årsskrift Nr 20-21 1967 - 1968
"Kinda Kanal vattenväg och insjövågor"
Tack till Olle Bröms, Joakim Johansson för text och bilder

På Gothenius varv Göteborg

Lyckeby´s Historia

Lyckeby har haft många namn: Edda, Östersjövarvet, Essinge Ångtvätt, Tasse, Nybrobaden, Bråviken, Neptun.

"Förr" i tiden" måste alla båtar, även nöjesbåtar, ha ett tullpass för att få lov att resa mellan olika distrikt.